9 januari 2009

Dunkelhetens klargörande

Den blev inte riktigt färdigläst förra vändan, så nu har jag tagit nya tag. Det handlar om Själens dunkla natt av Johannes av Korset. Och förvisso finns det en hel del klokskap att vara eftertänksam kring. I själens dunkla natt, då allt känns hemskt och Gud avlägsen, är det ändå något som händer:

Sålunda står det fast, att ur denna torra natt framspringer först självkännedomen, och att denna i sin tur orsakar kunskap om Gud. Därför säger den helige Augustinus till Gud: ”Herre, må jag lära känna mig själv, så att jag också får kunskap om dig.” Ty som filosoferna säger, en ytterlighet lär man bäst känna genom den motsatta ytterligheten. (s.62)
Tänk att jag och den jag är berättar något om Gud! Inte för att jag är Gud, utan för att jag är skapad av Gud till Guds avbild. Och därför att Gud är den helt andre.

1 kommentar:

Anonym sa...

gudsberoende..
det var verkligen visa o bara ord...ler.
hur har julen o nyår varit.
går de bra me jobbet.
jag är förkyld å de är seeegt men bättre än magsjuka.
nu ska jag sova.
kramkram