21 januari 2009

Tillräckligt bekant

När är man egentligen tillräckligt bekant med någon för att hälsa då man möts? Jag vet inte riktigt, men tror att det kanske beror en del på var man möts. Men jag som i stort sett varje dag ser/möter samme man på min resa till det dagliga värvet, hur ska jag göra? Vi har uppenbart samma resväg och möts på inte mindre än två olika transportmedel. Vi färdas och vi står där och väntar, var och en på sin plats. Jag har svårt att tro att han inte känner igen mig på samma sätt som jag känner igen honom. Men hälsar gör vi aldrig. Inte ens nickar eller ler igenkännande till varandra.

Det är lite tråkigt för det är ju ändå en medmänniska som jag har något slags relation till. Fast å andra sidan kan man fundera på vad som skulle förändras om vi började hälsa. Ja, kanske bara detta enda, att en människa har blivit sedd ett ögonblick. Och det är sannerligen inte det sämsta!

Ska nog hälsa nästa gång. Tror jag det.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ja,du i ett litet samhälle där jag bor ..du vet..hälsar alla på alla tror jag på ett annat sätt..
man bara gör de.
tänker på en sång för länge sen av Irma..som hette stureplan..men är nog lite av en kärleksång men ändå.
jag skulle ha sagt ett litet hej..men jag gillar att säga hej...till o med till mannen kan jag gå runt o säga hej..om jag är i köket o går till hallen o han är där säger jag hej fast jag kanske nyss sa hej till han i köket..srkatt..
nej,vad flummig jag är..nu msåte jag nog sova..
lycka till nu med dej o helgen o allt.
söta vännen:-)
kramkram
just de..är ju en dag kvar till innan de är helg..glömde.kram

lilamonica sa...

Ja du, det är allt lite skillnad mellan litet samhälle och storstad:-) Får se om jag får anledning att säga "hej" idag, för nu bär det av på dagens resa.