Sven Lindqvist uttalar mången klokhet i sina essäböcker. Eftersom jag just läst hans debutbok Ett förslag, från 1955, delar jag med mig av några av de meningar som jag fastnade för där.
De flesta äventyr orkar inte med att vara äventyr medan de pågår.
Lindqvist exemplifierar med hur kraftig sjögång eller det att gå vilse knappast förstås som ett spännande äventyr då det pågår, men i berättelsen som följer då faran är över gärna får äventyrets glans.
Själv tänker jag att det är så där med själva livet. Medan det pågår upplevs det inte som särskilt äventyrligt och spännande, men i ett retrospektiv blir bilden en annan. Så alla de extra äventyr människan söker är kanske inte så viktiga om hon istället kan se sitt liv i backspegeln och läsa sin egen berättelse, ty den är spännande och äventyrlig så det förslår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar