Det är något speciellt med tidiga morgnar. Då, innan dagen riktigt fogat sig samman, då den ännu är tyst och orörd. Det är där möjligheterna finns. I det orörda, ännu oformade, det trevande och tillblivande.
1 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar