Inte behöver man hålla med i alla slutsatser, men det är viktiga frågor professorn och överläkaren Hugo Lagercrantz tar upp i en artikel i Dagen. Det handlar om livets gränser, ett ämne som blir allt svårare att hantera i takt med att vetenskapen flyttar möjligheternas gränser.
Frågan om när livet börjar är en sak, om när det slutar en annan och där emellan finns det omöjliga: frågan om när liv ska räddas och inte.
Svaren är inte självklara, inte ens för den kristna människan, som värnar livet och människovärdet. Våra tekniska och medicinska framsteg ger oss problem att hantera som tidigare generationer var förskonade ifrån.
Hur kan vi använda vår kunskap till det goda, men inte bli fanatiskt fixerade vid livet? Även om vi tycks få allt svårare att erkänna det, så är faktiskt döden en naturlig del av livet. Och i varje människas liv finns ett tillfälle då den är mer naturlig än att fortsätta leva. Låt oss inte missbruka det bara för att vi kan.
1 maj 2010
Livets gåva och gräns
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar