26 augusti 2010

Drabbad

Det finns stunder, de är inte så få, då människorna drabbar mig så plågsamt hårt; gång på gång känner jag hur tårarna fyller ögonen.

Befarar att detta är en känslighet att värna. För att inte hårdna inför livets skönhet, skörhet.

Inga kommentarer: