Det är lite pyspunka på den här bloggen just nu. Jag antar att trogna besökare (om det finns sådana) har märkt det. Pyspunka är ingenting jag tycker om. Men den har en orsak. Orsaken är att det är mycket nu.
Det finns två saker som ska fungera för att kunna driva den här bloggen. Det ena är tid att skriva. Det är kanske inte så svårt att få till, jag kan skriva och formulera mig ganska fort. Det andra som behöver fungera är rymd att tänka. Tänka kan jag också göra fort, men rymden är svår att få till om det är för mycket annat. Just nu, och för överskådlig tid framåt, är det för mycket annat. Rymden har lite svårt att få plats. Därmed blir tankarna lidande och då finns det mindre att skriva om.
Trist är ordet. Tycker jag. Men jag stretar vidare och gör så gott jag kan under omständigheterna. Förmodligen kommer det andra tider, då pyspunkan kan lagas och det mesta rulla på som vanligt igen. Men låt oss hålla ut. Inte ska en pyspunka få hindra oss, ty även med en sådan kan man faktiskt ta sig framåt – det går bara lite långsammare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar