Så trött
Så trött på detta att alltid vara hänvisad till att välja, på nytt och på nytt, ständigt dessa val. Vill vara någonstans där jag kan slippa ifrån alla nya val och för en stund bara leva i dem jag redan gjort. Inser att detta är något liknande det som Tomas Tranströmer känner inför behovet av ordlöshet:
Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk
for jag till den snötäckta ön.
Det vilda har inga ord.
De oskrivna sidorna breder ut sig åt alla håll!
Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön.
Språk men inga ord.
Skönt att någonstans inte behöva välja. Att bara vara utvald. Jag behöver bara låta mig väljas av den som redan valt mig. Det är hos Gud den där fristaden finns.
7 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
ja,du de där kan jag verkligen hålla med om:-)
tack för dina fina ord hos mig..jo nog är de visa ibland de små liven men oo sånna elakingar de kan vara också mina små älsklingar.
nu håller jag på o gör mat...
men kram till dej o hoppas du får en fin dag...onsdag är de va..håller knappt koll på dagarna.
kram
Ja, nog kan val vara jobbiga att ha att göra med. De finns alltid där och pockar på ens uppmärksamhet, till och med frukosten är ett val: gröt eller te och smörgås (nyttig eller mindre nyttig, med andra ord).
Jag har tänkt på dig mycket de senaste dagarna, tycker det är dags att vi ses snart. Kramar Elisabeth!
Svintoflickan! Ja, det är sant. Vi är ju inte förståndiga jämt, inte ens som vuxna, utan tyvärr rätt elaka ibland. Synd att vi aldrig lär oss.
Elisabeth, vad roligt! Vad rätt du har i att valen kräver vår uppmärksamhet - som vi kanske hellre skulle vilja lägga på annat. Klart vi ska ses, har också tänkt på det. Vi hörs!
Skicka en kommentar