Nytt

Jag är en notorisk nyskapare.

I alla fall i den betydelsen att jag nästintill aldrig återanvänder något som jag skrivit. Är det förberett och skrivet för ett sammanhang använder jag det aldrig i ett annat. Åtminstone inte med mindre än att jag bearbetar det.

Denna strävan efter nyproduktion är spännande och stundom övermäktigt krävande. Men det är som att det finns något färskt över allt kreativt arbete, det kan liksom inte konserveras, utan är infångandet av ett nu som inte låter sig upprepas.

Eller så beror alltihopa bara på att jag roas hejdlöst av skapelseprocessen men tappar snart sagt allt intresse så fort resultatnivån är nådd.

Nu har i alla fall saker och ting tett sig annorlunda de senaste dagarna. Så jag har återanvänt en del, från både här och där. Bearbetat det visserligen, sammanfogat det till en ny helhet, ja, men ändå återvunnit. Och nyskapat.