Några strofer ur en av R. S. Thomas dikter med ord som för sin egen talan:
Jag sluter ögonen.
Mörkret för med sig din närvaro,
skuggan av din branta tanke
över min värld. Och jag skälver.
Det är inte ditt ljus
som bländar oss, det är ditt mörkers
strålglans.
24 april 2008
En dikt
Etiketter:
mörker,
närvaro,
R.S. Thomas,
skugga
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
En lila sida´en liturgisk färg, nära döden?Du skänker den till mej´för betraktelse!Tack!
Välkommen att delta i livets betraktelse!
Skicka en kommentar