Innerligheten blir så tät att min sång inte ryms. Jag låter mig omslutas av innebörden.
Jesus håll mig vid ditt kors,
där en dyrbar källa
på Golgata synes fritt
för envar uppvälla.
Av ditt kors, av ditt kors
vill jag mig berömma,
tills hos dig jag evigt skall
jordens sorger glömma.
Tätt vid korset först mig fann
nåden underbara.
Där jag första gången såg
morgonstjärnan klara.
Tätt vid korset, o Guds Lamm
ställ dess bild framför mig
och att i dess skugga gå
ständigt villig gör mig.
Tätt vid korset städs jag vill
hoppas, vänta, vaka,
tills jag frälst på andra strand
himlens fröjd får smaka.
Av ditt kors, av ditt kors
vill jag mig berömma,
tills hos dig jag evigt skall
jordens sorger glömma.
(Fanny Crosby 1869)
1 september 2008
Innerligt
Etiketter:
Fanny Crosby,
innerlighet,
kors,
sång
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar