Censur och avslöjanden

Självutlämnande utan att det märks, är något slags outtalad devis eller till och med kännetecken för bra text. Om jag skriver så har jag ingen aning om – det är ju en omöjlighet att vara sin egen läsare. Men detta får mig ändå att ibland stoppa inlägg, som jag väljer att inte publicera. Inte för läsarens skull, utan för min egen.

Jag blir i och för sig sällan överraskad över mig själv, men vissa saker bli oåterkalleligt plågsamma då de formuleras. Om än i täckta ordalag eller endast framskymtande i min egen läsning. Om sedan läsaren kan läsa något i mina texter som jag själv inte kan se, det är en helt annan sak.