Den senaste tiden har det smugit på mig igen, detta att tron på Gud är fysisk. Inget nytt, men ibland skiftar nyanserna och man blir påmind om olika sidor av Gudsrelationen. Nu är det något av ett fysiskt spår för min del märker jag. Illa då att jag för tillfället inte fungerar att böja knä. Böja knä är ju inte bekvämt, inte enkelt, inte kul, men det är bra för koncentrationen och för ödmjukheten. I alla fall är det så för mig.
Och nu när den fysiska tron vill komma till uttryck hejdar mina slagna ben mig. Så nu funderar jag som bäst på hur man fysiskt böjer knä utan att böja knä.
4 mars 2009
Den troende kroppen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är bra att böja knä inför Gud, men om du inte kan göra det av fysiska skäl, kan du kanske försöka acceptera det och ge det till Gud, som en övning i ödmjukhet. Han kanske vill att du ska vilja det Han vill och inte det du vill... Att acceptera sina begränsningar är en god övning i ödmjukhet.
Skicka en kommentar