En dröm

Häromdagen bakade jag. Bland annat blev det drömmar, men de blev inte riktigt så där bra som jag vill minnas att de blivit tidigare. Nåja, man får inte vara för kräsen tänkte jag och tog dem med mig för att bjuda på. Nu är de uppätna av dem jag bjöd. Och hoppsan, drömmarna fick beröm för att de var så fina och goda.

Tänk att det ändå är så att vi inte alltid vet (bäst) vad vi gör som faktiskt är riktigt bra. Goda drömmar är inte nödvändigtvis en ouppnåelig dröm, utan kan lika gärna ligga i betraktarens (eller snarare tuggarens, i detta fall) förmåga att avgöra. Jag har bara att lyssna och tro på vad jag hör. Så enkelt det är ibland!

Och receptet på drömmarna, det finns i Sju sorters kakor.