Konsten att tjata

Blir ofrivillig åhörare till ett meningsutbyte mellan en mor och hennes minderårige son. Eller meningsutbyte är det väl inte egentligen, snarare monolog. Från moderns sida. Jag hör henne gång på gång säga: ”Tjata inte! Hör du vad jag säger, det är ingen idé att tjata.”

Undrar vem hon talar till, sonen som inget säger eller sig själv som tjatar sig blå om att inte tjata?