Det mänskliga mötets lindring

Att se sitt hem fyllas av glada människor är att uppfyllas av tacksamhet. Tacksamhet över att de faktiskt finns och att de är villiga att avsätta av sin livstid för att glädja mig med sin närvaro. Något så ovanligt som en bekantskapskrets ur vitt skilda generationer är en gåva att vara rädd om. Så mycket livsvisdom ryms där, att mitt liv ingalunda kan erövra allt det på egen hand. Att få skratta tillsammans och bara bry sig om en enda sak just då: att vara tillsammans en stund, är den bästa av presenter.

Allt detta var jag med om härförleden och minnet dröjer sig kvar som ett mjukt bandage kring själen och ett leende på läpparna.