Kristus och ekumeniken

EFS-prästen Anders Sjöberg blir ny ordförande i Svenska evangeliska alliansen, det berättar Dagen. I artikeln fastnar jag för två ord, som Sjöberg använder. För det första talar han om spontanekumenik. Det tycker jag låter så skönt. Ekumenik är naturligtvis en bra sak, men inte till vilket pris som helst och jag vet att det allt för ofta – tyvärr – krävs mycket ekumeniskt tålamod för att hålla ihop ett lokalt samarbete över samfundsgränserna. Sådana gånger funderar jag på vad som egentligen är vunnet med ekumeniken, den blir ju bara en ansträngande kompromiss som ingen är nöjd med.

Skillnad då med spontanekumenik, som jag antar är sådan gemensamhet som är mer oorganiserad och därför enklare på alla sätt. Det är det som förenar som blir ekumeniken, istället för att försöka hitta en medelväg i det som skiljer. Spontanekumenik är ett bra ord, det ska jag absolut lägga till min vokabulär.

Det andra ordet Sjöberg använder, och som jag fastnar för, är Jesuslogi. Detta ord använder han för att namnge den avgörande skillnaden mellan biblisk kristologi och dagens ljumma tal om Jesus i största allmänhet. Den här uppdelningen är mycket belysande och Sjöberg är naturligtvis något avgörande på spåret då han sätter ord på detta. Skillnaden går inte mellan att tala om Jesus eller inte utan mellan att tala om Jesus bara som Jesus eller att tala om Jesus som Kristus.

Utan talet om Jesus som Kristus och en biblisk kristologi blir det bara kvar den där ansträngande ekumeniken. Kristologin däremot förenar troende från alla håll och visar på spontanekumeniken i dess bästa form.