Om man helt utan anledning råkar vakna onödigt tidigt en söndagsmorgon kan man välja att bli irriterad för att man berövats en sovmorgon. Eller så kan man bli glad över att ha fått en morgonstund att njuta av.
Jag väljer att bi glad, för det är så mycket trevligare än att bli irriterad.
Tänk, en morgon då mörkret fortfarande omsluter omgivningen och sprider avskildhet och ro. Tänk, känslan av att ha gott om tid. Tänk, möjligheten att välja vad man ska göra: äta frukost i sängen, läsa en roman, lyssna på något missat radioprogram, låta tankarna vandra fritt, gå omkring och småpyssla, ligga och dra sig precis hur länge som helst, titta ut i mörkret, njuta av lugnet. Eller något annat.
Att vakna onödigt tidigt en söndagsmorgon är inte bortkastat. Tvärtom är det en tillgång att glädjas åt, att njuta av. I alla fall om man vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar