Efter att ha talat en del om solidaritet hastar jag genom gången mellan tunnelbanan och centralen i Stockholms undre värld. Där står en av Situation Stockholms säljare. Jag överväger snabbt om jag ska stanna och köpa en tidning eller inte. Jag brukar köpa tidningen, men jag skulle ju kunna göra det en annan dag. Det är nämligen så att jag förmodligen skulle missa mitt tåg om jag stannade.
Men så var det detta med solidariteten. Det avgjorde saken. Jag stannade, pratade en stund, köpte en tidning och struntade i tåget.
Så här tänkte jag: I just den här situationen hade jag chansen att uttrycka min solidaritet med en medmänniska. Priset att eventuellt betala för detta var att missa tåget (och istället få ta det som går en halvtimme senare).
Jag är glad att jag valde som jag gjorde. Inte bara för att jag faktiskt hann med tåget, utan framförallt för att det var ett steg i riktningen mot den människa jag vill vara. Jag vill styras av andra saker än klockan och tiden. Till exempel solidaritet.
Undrar just om inte de där situationerna då vi skulle kunna göra skillnad dyker upp lite här och var utmed vardagens vägar. Detta var ett exempel, säkert finns det oändligt många andra. Om vi bara ser dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar