I Anders Paulruds eminenta och skakande Fjärilen i min hjärna läser jag detta:
Skrattet är också ett bedövningsmedel, ibland starkare än gråten.
Kanske är det överdrifterna, eller snarare ytterligheterna, som tröstar varandra. Gråten tröstar skrattet (ty även skrattet kan bli ledset), skrattet tröstar gråten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar