Tiden eller livet

Hörde härförleden uttrycket ”ge av sin tid till Gud”. Det är inte första gången jag hör det uttrycket, men det var nog första gången jag reagerade lite negativt. Anledningen till det är att jag i uttrycket läste in en form av nutidsanalys.

Många människor tycks ha en uppfattning kring livet som att det handlar om att vi har en mängd tid, som ska fördelas på ett klokt sätt – och som aldrig räcker till. Tiden ska då delas mellan arbete, familj, intressen, Gud och så vidare.

Problemet är bara att Gud inte är intresserad av att få vår tid, utan Gud vill ha våra liv. Alltså inte att vi avsätter lite av vår dyrbara tid till Gud, i hård konkurrens med allt annat som tar tid i livet, utan att hela livet får bli Guds. När hela livet får bli Guds är det inte bara den sträcka tid som livet omfattar som ges till Gud utan allt det som livet innebär, själva levandet.

Slutsatsen blir då att det kristna livet inte handlar om att ge Gud tiden, utan om att ge Gud livet. Om Gud får våra liv kommer hela vår tid – och inte bara en utvald del av den – att vara Guds tid.

Hjälp med allt

Jesus vill hjälpa oss med det vi inte klarar av själva, men han vill också hjälpa oss med det vi klarar av på egen hand. Jesus vill vara med oss i allt.

Pärlan

Varje människa måste själv upptäcka den kostbara pärlan, som ligger gömd i hennes hjärta. För denna måste hon sälja allt.

Ur Birgittasystrarnas Ty du är med mig.

Jämför med Jesus liknelse:

Med himmelriket är det också som när en köpman söker efter fina pärlor. Om han hittar en dyrbar pärla går han och säljer allt han äger och köper den. (Matt 13:45–46)

Guds vilja och helgelsen

Det är inte att vilja veta Guds vilja, som helgar en människa, utan att lyda den.

Ur Birgittasystrarnas Ty du är med mig.

Att överleva i öknen

När jag är i öknen, har jag chans att överleva så länge jag kan tro på en oas.

Ur Birgittasystrarnas Ty du är med mig.

Tänd ett ljus

Du förlorar inget, när du med ditt ljus tänder ett ljus åt en annan.

Ur Birgittasystrarnas Ty du är med mig.

Mötet med Gud

Människan blir av Gud dragen bort från sitt vanliga arbete, till öknen eller upp på ett berg, för att därifrån återvända till nya övermänskliga gärningar.

Ur Birgittasystrarnas Ty du är med mig.

Jämför med lärjungarnas gudsupplevelse tillsammans med Jesus på härlighetens berg:

Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. Där förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. Och de såg Mose och Elia stå och samtala med honom. Då sade Petrus till Jesus: ”Herre, det är bra att vi är med. Om du vill skall jag göra tre hyddor här, en för dig, en för Mose och en för Elia.”

Medan han ännu talade sänkte sig ett lysande moln över dem, och ur molnet kom en röst som sade: ”Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom.” När lärjungarna hörde detta kastade de sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck. Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: ”Stig upp och var inte rädda.” De lyfte blicken, och då såg de ingen utom Jesus. (Matt 17:1–8)

Vardagsfest

Livet är en fest, när man kan glädja sig åt små vardagliga ting.

Ur Birgittasystrarnas Ty du är med mig.

Gud älskar mig

Gud älskar mig inte för vad jag är, men jag är för att Gud älskar mig.

Ur Birgittasystrarnas Ty du är med mig.

Kristen längtan

En kristen är någon som längtar och som redan besitter den han längtar efter – Gud.

Ur Birgittasystrarnas Ty du är med mig.

En god anledning

Den som vill göra gott hittar alltid en anledning.

Ur Birgittasystrarnas Ty du är med mig.

Ett skeppsbrott i Gud

Vad betyder för mig ett skeppsbrott om Gud själv är oceanen?

Ur Birgittasystrarnas Ty du är med mig.

Ett stort hjärta

Bön vidgar hjärtat tills det är stort nog att kunna rymma Guds gåvor, när han vill ge sig själv.

Ur Birgittasystrarnas Ty du är med mig.

Ett böjt hjärta

Bönen är ingenting annat än ett hjärtats böjande till Gud och en inre övning i kärleken.

Ur Birgittasystrarnas Var stilla inför Herren.

När jag läste detta första gången råkade jag läsa ”hjärtats böljande” istället för ”hjärtats böjande” som det egentligen står. Kanske hade denna felläsning att göra med att jag satt på stranden till en våra stora insjöar och hörde de ihärdiga vågorna mot land.

Men kanske illustrerar de olika orden en ganska typisk problematik för oss människor. Nämligen den att vi har hjärtan som snarare böljar mellan än det ena och än det andra, som vi för stunden tycker verkar attraktivt, istället för att ha hjärtan som böjer sig inför Guds allmakt.

Bekymra dig inte

Vi behöver aldrig självupptaget och på förhand bekymra oss inför framtiden. Det finns inget som helst skäl till det. Gud är där före oss.

Ur Birgittasystrarnas Var stilla inför Herren.

Om vi verkligen

Om vi verkligen tillhör Gud betyder det att vi står helt till Hans förfogande och förtröstar på Honom.

Ur Birgittasystararnas Var stilla inför Herren.

Den fria viljan

Birgittasystrarna i Vadstena har sammanställt några små skrifter med visa ord om livet och tron. Under några dagar kommer jag att dela med mig av utvalda delar från dessa. Här kommer det första, ur boken Var stilla inför Herren:

Om Gud, tack vare människans frihet, blir fri att göra med henne vad han vill, händer hela tiden överraskande saker. (W. Stinissen)