Bönen är ingenting annat än ett
hjärtats böjande till Gud och en inre övning i kärleken.
Ur Birgittasystrarnas Var
stilla inför Herren.
När jag läste detta första gången råkade jag läsa ”hjärtats
böljande” istället för ”hjärtats böjande” som det egentligen står. Kanske hade
denna felläsning att göra med att jag satt på stranden till en våra stora
insjöar och hörde de ihärdiga vågorna mot land.
Men kanske illustrerar de olika orden en ganska typisk
problematik för oss människor. Nämligen den att vi har hjärtan som snarare
böljar mellan än det ena och än det andra, som vi för stunden tycker verkar
attraktivt, istället för att ha hjärtan som böjer sig inför Guds allmakt.
1 kommentar:
Mycket bra!
Skicka en kommentar