Val i livet

Under den stora kristna fastan, som varar från och med askonsdagen (dagen efter fettisdagen) och fram till påsk har jag valt att avstå från aktiviteter på Facebook. Anledningen till det är inte att jag tycker Facebook är något dåligt eller att jag är väldigt fast i Facebook. Nej, anledningen är snarare att ta tillfället att göra något annorlunda och därmed kunna reflektera över val i livet. Jag har gjort detta flera år och har alltid återvänt till Facebook någon gång efter påsk.

En sak som har varit väldigt tydlig under mitt Facebook-fastande detta år är att Facebook inte riktigt accepterat mitt val. Eftersom jag har Facebook i telefonen har jag fått många aviseringar inte bara när någon kommenterat på min fb-vägg utan av alla möjliga skäl. Det är uppenbart att Facebook noterar att jag inte varit aktiv på ett tag och därför gör allt för att få mig tillbaka.

Jag har valt att bortse från alla dessa aviseringar och hållit min fasta, men allt detta har fått mig att tänka på hur det kan vara att göra något som avviker från det vanliga eller det som anses normalt. Vägval i livet, som innebär att man inte följer den allra mest upptrampade vägen kan innebära tjat från omgivningen med en önskan om att man ska inordna sig i leden.

Ett tydligt exempel är om man väljer att inte dricka alkohol. Det valet måste man ofta försvara genom att svara på fråga ”Varför?”. Den som valt att dricka alkohol får sällan eller aldrig försvara sitt val, förmodligen för att det anses som ”normalt” att dricka alkohol och därmed ”onormalt" att inte göra det.

Det kostar på att välja en livsstil som går lite bredvid den gängse, men kom ihåg en sak: Du är inte ensam. Det finns fler människor som gjort samma eller liknande val som du och som också kämpar med att hålla kursen. Och kom ihåg en sak till: Gud kämpar tillsammans med den som gjort goda val i sitt liv.