För en tid sedan damp det ner ett röstkort i min brevlåda. Då slog det mig vilken värdehandling röstkortet är. Det är lätt att glömma bort det. Att få rösta, säga sin mening, ha rätt att inte redovisa vad man röstat på (kallat valhemlighet) är sentida förmåner och dessutom förmåner fullständigt främmande för mängder av människor världen över.
Att visa så mycket respekt för alla de människor som lever i förföljelse, åsiktsregistrering och diktatur att man använder sin fria rätt att rösta borde vara en skyldighet. Men det är ingen skyldighet, rätten att låta bli att rösta hör också till ett fritt samhälle. Ändå vill jag uppmana oss alla att hellre rösta blankt än att inte rösta alls. Röstkortet är nämligen till för att användas, som en tacksamhet till den frihet vi trots allt är omgivna av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar