Att lämna något efter sig

Visst är vi alla, om vi ska vara ärliga, måna om att lämna något efter oss, att bli ihågkomna. Det handlar om eftermäle.

Och det är väl inte så konstigt att vi vill, så att säga, förlänga våra liv, genom ett eftermäle. Och då förstås ett positivt eftermäle.

Frågan jag ställer mig i detta sammanhang är på vad sätt man kan mäta det där eftermälet. Ja, vad som händer efter ens död kan man förstås inte kontrollera, men kanske kan man fundera på eftermälet i alla fall.

Vad är det jag vill lämna efter mig? Något bestående? Ja, det kanske inte är otroligt, att vi allra helst vill lämna efter oss något bestående. Som kristen borde det då vara självklart att vilja lämna efter sig något av evigt värde. Detta görs nog bäst genom att leva och visa på ett sätt som fäster blicken vid det eviga. Då faller all jordisk strävan såsom materialism och berömmelse.

Detta innebär att den som lämnar efter sig det mest värdefulla eftermälet är den som tänkt minst på sin egen vinning under livet och istället riktat in sig på det som är av evig betydelse. På så sätt kan tonen från framtiden få ljuda. Det är vad jag kallar eftermäle!