En dag blir allt annorlunda

Det är förvisso omöjligt att säga något exakt om hur det en dag kommer att vara i himlen, men ibland får man vara med om ett ögonblick som ger en liten glimt av vad som komma ska. Ett sådant ögonblick upplevde jag efter en kortisonbehandling.

Bakgrunden är en kronisk skada i en fot, som bland annat medför ett ständigt haltande. En injektion kortison, som förväntas minska besvären, innehåller ett uns bedövning som man kan njuta av direkt efter behandlingen. Den där bedövningen gjorde att jag för en stund kunde gå – som på moln – utan att halta. Det slog mig då att det måste ha varit så här det var en gång, innan skadan.

Att kunna gå problemfritt, så var det en gång. Sedan kom en skada emellan, som visserligen till viss del går att behandla, men inte bota. Precis så är det med människans liv. En gång var det problemfritt. Sedan uppstod en kronisk skada – synden – som visserligen går att till viss del behandla – nåden – men inte bota. Det vill säga, synden och dess konsekvenser går inte att bota här i tiden, men i evigheten blir allt bra igen. Då blir det så som det en gång var, innan skadan.