Levande språk och levande Guds ord

Den 15 april kom det en ny upplaga av SAOL, den fjortonde. Massa nya ord innehåller den, till exempel det både diskuterade och etablerade könsneutrala pronomenet hen.

Latin är ett dött språk, det vill säga det har inga användare som har det till sitt modersmål eller vardagsspråk, därför förändras det inte. Språk som däremot används dagligen av en massa talar och skrivare, det förändras. Och det är helt i sin ordning. Ett språk är en levande sak.

I Bibeln står det att ”Guds ord är levande och verksamt” (Hebr 4:12a). Det är skillnad mellan människors språk och Guds ord. Ett mänskligt språk som är levande förändras. Guds ord, som är levande, förändras inte men det förändrar.

När jag gick i mellanstadiet var jag med i en musikal i kyrkan. ”låt Bibelns bilder leva” hette den och varv skriven av Gun-Britt Holgersson. I den sjöng vi en sång där en del av texten var så här (om jag minns rätt):

Det ska aldrig försvinna, alltid stå kvar. Det ska aldrig försvinna, alltid stå kvar. Som regnbågens färger till trösten för en regnig dag. Det ska aldrig, aldrig försvinna, nej det ska alltid stå kvar. Guds ord står kvar.

Guds ord står kvar, men det kan få oss att flytta på oss. Guds ord är levande och det gör oss levande. Guds ord ger oss liv, liv som gör att vi kan röra oss på ett nytt sätt, förvandlade, förnyade, livgivna.