Koncentrationsläger-överlevaren Hédi Fried intervjuas i Modern psykologi 6/2016. Intervjuaren
ställer sina frågor och Hédi Fried svarar:
–
Men kan vi, kan jag, som vuxit upp utan krig,
svält eller förtryck någonsin förstå?
–
Det är klart du kan. Har du aldrig frusit? Har
du aldrig varit rädd? Har du aldrig varit hungrig?
–
Jo.
–
Då så.
[---]
[---]
–
Hunger är hunger. Rädsla är rädsla. Använd din
erfarenhet och din empati och tänk dig in i situationen.
En tänkvärd beskrivning av vad empati och medkänsla innebär.
Vi måste inte själva ha varit med om allt för att kunna känna med andra
människor. Vi kan använda vår erfarenhet, vår egen smärta för att förstå
andras.
Jesus talar vi ett tillfälle genom om hur vi tjänar honom:
Jag
var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka,
jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag
var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.’ Då
kommer de rättfärdiga att fråga: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig
mat, eller törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog hand
om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse
och besökte dig?’ Kungen skall svara dem: ’Sannerligen, vad ni har gjort för någon
av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.’ (Matt
25:35–40)
Att
känna med andra handlar inte om att jag själv måste ha upplevt exakt samma sak.
Att tjäna Jesus innebär inte att det är honom personligen jag hjälper. När vi
med våra egna sår som grund hjälper andra, tjänar vi Jesus så som han kallat
oss att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar