I Vi läser 3/2016
står det om Malin Lagerlöfs nyutkomna bok Dagbok
från ditt försvinnande, som handlar om tiden i samband med och efter det
att hennes man, regissören Daniel Lind Lagerlöf, försvann vid ett
rekognoseringsarbete i anslutning till en filminspelning. Så här säger
Lagerlöf:
Jag är en person med stor
integritet men detta har jag inga problem att lämna ut Man blir inte så ängslig
när det värsta redan hänt. Jag menar, hur farligt kan det bli?
Jag tycker att det där är en utmärkt beskrivning. Jag känner
igen mig. Det finns upplevelser i livet som liksom får själva muren att gå
sönder. När allt ställs mot det förfärliga som hänt bleknar det; inget är lika
viktigt eller lika hemskt som det som fick livet att ställas på ända. Inget är
lika viktigt eller lika hemskt som det som smärtar in i själens innersta djup,
som får allt annat att vara oviktigt och ointressant, det som inga beslut eller
murar längre kan skydda emot. Vad är integriteten värd när den inte längre kan
skydda mig? Garden är nere, inget kan bli värre än det värsta som pågår. Stunder
i livet då perspektiven förändas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar