22 juni 2016

Så likt och totalt olikt

Igår skrev jag om artikeln jag läst om Malin Lagerlöf och hennes bok Dagbok från ditt försvinnande. Jag har inte bara läst artikeln jag har nyligen läst boken också. Fantastisk skildring av det svåra i livet. Välskrivet och reflekterat. Läs gärna!

Några saker i boken fastnade jag särskilt för. Formuleringar värda att smaka på en stund, dela med sig av, återkomma till. En av dem kommer här, en annan skriver jag om imorgon.

Så här skriver Lagerlöf:

Allt är sig likt utom det svindlande faktum att du inte är här. Just så enkelt och så svårt är det. (s. 120)

Även om katastroferna i våra liv är individuella går det lätt att känna igen sig i denna beskrivning. Oj, så arg man kan bli över att allt tycks pågå som vanligt, trots att det värsta har hänt! Varför märker inte universum att allt är förändrat – för alltid? Varför stannar inte tiden, trots att den stannat alldeles definitivt? Varför pockar omgivningen på uppmärksamhet när inget finns som är viktigt längre?

Ja, allt det där är universella frågor, oavsett katastrof-upplevelse. Och det märkliga, det svåra och det enkla, är att allt är sig likt samtidigt som ingenting är sig likt, precis så som Lagerlöf beskriver det.


Inga kommentarer: