Igår skrev jag om artikeln jag läst om Malin Lagerlöf och
hennes bok Dagbok från ditt försvinnande.
Jag har inte bara läst artikeln jag har nyligen läst boken också. Fantastisk
skildring av det svåra i livet. Välskrivet och reflekterat. Läs gärna!
Några saker i boken fastnade jag särskilt för. Formuleringar
värda att smaka på en stund, dela med sig av, återkomma till. En av dem kommer
här, en annan skriver jag om imorgon.
Så här skriver Lagerlöf:
Allt är sig likt utom det
svindlande faktum att du inte är här. Just så enkelt och så svårt är det. (s.
120)
Även om katastroferna i våra liv är individuella går det
lätt att känna igen sig i denna beskrivning. Oj, så arg man kan bli över att
allt tycks pågå som vanligt, trots att det värsta har hänt! Varför märker inte
universum att allt är förändrat – för alltid? Varför stannar inte tiden, trots
att den stannat alldeles definitivt? Varför pockar omgivningen på uppmärksamhet
när inget finns som är viktigt längre?
Ja, allt det där är universella frågor, oavsett katastrof-upplevelse.
Och det märkliga, det svåra och det enkla, är att allt är sig likt samtidigt som ingenting är sig likt,
precis så som Lagerlöf beskriver det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar