Det goda mörkret
Svenska Dagbladet har påbörjat en artikelserie om mörkrets goda sidor. Ett gott initiativ, mörkret är en många gånger underskattad tillgång.

I gårdagens artikel uttalade sig en astronom om hur allt konstgjort ljus (ljusföroreningar) förstör mörkret och därmed möjligheten att till exempel se en tydlig och rik stjärnhimmel. Det görs en referens till Bibelns Abraham, han som fick utmaningen av Gud att räkna stjärnorna. Abraham gick bet på uppgiften och därmed var poängen vunnen – att Guds välsignelser är större än vi kan överblicka.

Astronomen i artikeln påpekar att det idag kanske skulle kunna vara möjligt att faktiskt räkna stjärnorna på himlen en natt i en stad med reklamskyltar, fasadbelysningar och gatlyktor som förorenar mörkret. All denna upplysning tar nämligen bort möjligheten att se stjärnhimlen, sådan den verkligen är. De enda stjärnor vi ser är de som lyckas tränga igenom trots det måttliga mörkret. Och dessa är långt ifrån alla som verkligen finns där.

Lycklige Abraham, han hade inget som hindrade honom från att se omöjligheten i att överblicka Guds tankar och planer. Kanske vår rädsla för mörkret i mer överförd betydelse får samma konsekvenser? Om vi ständigt flyr de mörka sidorna av livet förorenar vi det mörker där vi klarare skulle kunna se och uppleva Gud. I så fall finns det bara en sak att göra: Ta Abraham vid handen, låta sig omslutas av mörkret, lyfta blicken mot himlen och se Guds oändlighet och kärlek.