Om förhållandet
Om förhållandet mellan det vanliga och det annorlunda, funderar jag idag. Och jag kommer inte längre än till småsakerna, detaljerna.

Med en tydlig ram kring det vanliga livet, räcker det att förändra några saker inom denna, för att de ska bli annorlunda. Om det mesta däremot är mer eller mindre flytande och utan ordning, krävs det något radikalt för att det ska bli annorlunda. I oredan blir vägen mellan det vanliga och det annorlunda svårframkomlig, för hur varierar man egentligen kaoset? I den någorlunda ordnade tillvaron, är det däremot på annat vis.

Tittar ut genom fönstret och konstaterar att naturen fungerar efter just den principen – den korta vägen mellan det vanliga och det annorlunda. Det är så olikheterna mellan årstiderna kommer till synes. För se på naturen: stommen är densamma året om, men detaljerna ändras. Grenverket fylls av löv och blommor, men stommen förändras inte, mer än att den växer till och på så sätt för varje år kan rymma lite ytterligare av detaljer, för att göra det vanliga annorlunda.

En sådan vardag vill jag också ha, den som i sig är så vanlig, att den lätt kan bli det annorlunda. En vanlighet vars detaljer kan vändas till det annorlunda utan stora åthävor. En vardag där vanligheten i sig bär annorlundahetens detaljer, precis som naturen i sig bär livets rörelse.