Poetik
Läser i tidskriften Med andra ord om en nyinrättad professur i översättningens poetik. Jag faller pladask för själva ämnet: översättningens poetik. Tänk att få ägna sina dagar åt något så vackert!

Eftersom artikeln dessutom är författad på ett förtjusande sätt, en välformulerad, välskriven och språkligt välljudande text, njuter jag intill bristningsgränsen och drömmer mig bort i poetiken.

Och det är ju om just detta poetiken handlar. Artikeln berättar: Poetik står för rikedomen i det litterära språket sådant det träder fram med myckenheten varianter; står för språkets mångfaldiga register sådant det omfattas av litteraturen. Poetik betecknar även den produktiva spänningen mellan språk och texter, det historiska växelspelet mellan stilarter och den kulturella heterogeniteten i litteraturen. (Med andra ord, 53:4)

Alla som någon gång försökt formulera sig med ambitionen att bli förstådd, har smakat en gnutta av vad poetik handlar om. Att översätta mellan sin egen tanke eller känsla till ett språk som förstås inte bara av mig själv, utan av den jag tilltalar. På grund av att vi av olika orsaker lägger olika valörer i orden betyder de inte självklart samma sak för oss. Att bygga en text, som i sig förklarar vad de ord texten innehåller betyder, är sann konst.

Professorn i översättningens poetik sysslar med just detta: att i litteraturöversättningens diskurs, göra texten begriplig, inte bara språkligt, utan framförallt innehållsligt.

Något liknande sysslar kyrkans predikanter med, att översätta en text till begriplighet för människor i en annan tid, en annan kultur, på ett annat språk och i en annan verklighetsuppfattning. Ett digert uppdrag, som handlar om att göra det obegripliga begripligt i all sin komplexitet och omöjlighet, att låta texten tala genom språk och historia, utan att den går förlorad, att inte bara göra den språkligt begriplig, utan framförallt innehållsligt.