Har den senaste
Har den senaste tiden funnit mig själv frekvent använda ordet plikt, för att beskriva det som hänger över mig, det som måste göras om något ska bli gjort. Nu nås jag via en förbiilande passus i en bok, av förhållandet mellan plikt och frihet.

Utan plikt ingen frihet, lyder min idiomatiska tolkning av passusen. Och det låter ju vettigt. I så fall kan jag nu – om allt går som det ska och jag sköter mina plikter – se hur friheten är blott några dussin timmar bort.

Samtidigt funderar jag vidare på förhållandet mellan plikt och frihet, för jag är inte riktigt nöjd med det slag av motsatsförhållande som de placerats i här. Låt oss säga att jag återkommer om jag kommer fram till något värt att notera.