En sommar

En sommar tillbringade jag i ett 1700-talstorp mitt i en skog. Torpet låg på ägorna till ett gods vars tidigare ägare också ägt ett annat gods i grannskapet. Vid detta senare gods verkade, vid tiden för byggandet av mitt torp, en informator vid namn Carl Gustaf Leopold. Han kom senare att bli medlem av den nybildade Svenska Akademien och blev den som utformade de stavningsregler som svenskan än i dag, i nio fall av tio, följer.

Om Leopold läser jag i senaste numret av Språktidningen och om sommartorpet läser jag i mina egna minnen. Att en petig ordälskare som jag alltså har en historia som – åtminstone genom en generös och något ansträngd beskrivning – sammanfaller med den helt dominerande bakom vårt nutida språks stavning, är en intressant kuriositet.

En annan intressant koppling mellan det där torpet, min ungdoms kyrka, den svenska poesin och en av mina nuvarande grannar finns också, men den sparar jag till en annan gång. Världen är full av sammanträffanden. Eller av konspirerande bloggare.