Ju mer frånvarande vi försöker göra frånvaron, desto mer närvarande gör vi den. Det vi undviker att prata om, konfronteras med, erkänna blir som ett skavsår, till ständig irritation och omöjligt att läka.
Så pass präglar frånvaron våra liv. Ibland mycket mer än närvaron. Det vi försöker undvika genom att göra det frånvarande, blir istället det som genomsyrar hela våra liv.
Frånvaron övervinns förmodligen bäst genom att göras närvarande. Då den slutar att vara föremål för undvikande och blir integrerad i det närvarande, tenderar dess frånvarande effekt att försvinna. Frånvaron kan då, bland det närvarande, bli delaktig och stilla vila.
5 februari 2008
Frånvaro
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar