Komihåg

Konsten att komma ihåg. Att komma ihåg det som inte slutförs på en gång. Till exempel det där inlägget här på bloggen, som på grund av något tekniskt fel inte gick att lägga ut då jag skrivit det. Sedan störs min tanke av hur det var med det där: bloggade jag eller bloggade jag inte? Jag måste till sist besöka min egen blogg för att få visshet.

Likadant med tvätten som ligger ren och torr på tvättmaskinen. När jag går in i badrummet och ser den ligga där inser jag: Javisst ja, jag har ju tvättat, men ännu inte vikt det som är torrt.

Eller, långt mycket värre, då jag tänder ett ljus, sätter i strykjärnet eller sätter på en platta på spisen och sedan lämnar rummet. Då kan det gå timmar innan jag upptäcker vad jag själv har gjort. Härförleden upptäckte jag att balkongdörren inte var stängd och förmodligen inte hade varit det på några dagar. Då insåg jag varför jag – precis som jag gör – bör bo på andra våningen och inte första (och på vilka konsekvenser den varma vintern får för den personliga säkerheten).

Lärdom: Viktiga göromål bör helt enkelt inte skjutas upp. Risken är för stor att de glöms bort och inte blir gjorda innan det är för sent.