Avtryck

Den blott månadsgamla flickan, den svenska kyrkans högste jordiske ledare, den snart nygifte mannen, den pratsamma kvinnan och den äldre välklädde gentlemannen, har all en sak gemensamt. De har idag på olika sätt genomkorsat mitt liv. Tillsammans med en massa andra människor förvisso, men dessa är några som dröjer sig kvar i myllret.

Den lilla flickan och hennes familj är jag ytligt bekant med och vi träffas av en tillfällighet och får en pratstund på bussen. På tåget visar det sig att jag hamnar på platsen framför kyrkoledaren, som innan jag sätter mig möter min blick på ett sådant sätt att jag en stund tror att vi känner varandra. På den stora tågstationen vandrar den snart nygifte mannen runt iförd vita långkalsonger och ljus kavaj – en svensexa. Jag blir, via en av hans kompisar, personligt erbjuden att, mot viss ekonomisk ersättning, ställa honom en fräck fråga. Jag avstår från både frågandet och mutan. Den pratsamma kvinnan är min väninna, med vilken jag vandrat samman några timmar denna dag och vänt och vridit på det som är livet. Och så den äldre gentlemannen, honom ser jag på bussen. Under hans strikta ytterrock får jag syn på en frack. Mycket stiligt. Men skorna han bär passar inte in på hans i övrigt så propra framtoning. Så jag gissar att det i den lilla portföljen han bär på, ryms ett par stilvänliga lackskor.

Dessa, och många fler, fyller mig med intresse. För det är spännande med människor.