Jag står i köket och plötsligt skär ett uppfordrande kvitter genom lugnet. Det visar sig vara en talgoxe som sitter på balkongräcket och hojtar. Så snart jag lokaliserat den, flyger den sin kos och fortsätter sitt kvittrande i ett mer sansat tonläge.
Jag utgår ifrån att fågeln hade något ärende till mig, att den verkligen åsyftade något med det där ljudet som direkt fångade min uppmärksamhet. Vad jag fortfarande funderar på, är exakt vad jag skulle göras uppmärksam på. För det vet jag inte, men det har väl något med livet att göra, tänker jag. Och rör förmodligen något viktigt, för vad annat än viktiga ting kan en talgoxe tänkas bära bud om.
3 maj 2008
En budbärare
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar