Han talar så bra, Åke Samuelsson, om sitt liv efter cancern att det bara är att citera från Dagen. Och sedan ägna sig åt en lämplig stund av eftertanke, förstås.Äter jag inte mina tabletter så lever jag inte mer än fjorton dagar. Var fjortonde dag tar jag fram min dosett och fyller den, och det har nästan blivit en ceremoni av nåd. Det blir så konkret, att nu får jag leva fjorton dagar till. Det har påverkat mig, livet är inte så självklart.
8 juli 2008
Ett liv av nåd
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
ryser...
ja,tänk..när man är nära döden blir livet mer liv..liksom...
jag fick många tankar när detta hände min farbror..han var verkligen död..hans hjärta hade stannat o nu slår de igen..de är helt otroligt.....
vilket under..och jag hoppas han kommer se de också så småningom.
nu ska jag gå o sova o lyssna på mina underbara små barn när de andas så sött...
kramkram vännen
Svintoflickan
Vackert sagt det där med att lyssna på de sovande barnen. Det är ju verkligen livets styrka och skörhet på en och samma gång.
Skicka en kommentar