Ordning och reda

Eftersom jag storstädade häromdagen är det nu i ganska god ordning hemma hos mig. Fördelen med det är att det är så lockande att nu fortsätta hålla ordning. När det är stökigt och ostädat spelar det liksom ingen roll om det blir lite stökigare och lite mer ostädat. Men nu, nu syns det direkt om det fina och välstädade rubbas, så jag håller ivrigt efter genom att plocka undan, diska och hålla snyggt.

Riktigt bra känns det och då slår det mig att det naturligtvis är likadant i det inre i människan. Finns där bara en god ordning i grunden, är det lätt att se då det blir oordning. Snabbt går det då att åtgärda oordningen. Men om det fått stöka till sig, syns inte nytt stök så lätt och arbetet med att röja upp blir rätt omfattande.

Alltså borde man inte låta det bli så rörigt och ostädat i det inre, andliga livet. För det blir så besvärliga konsekvenser av det. Det har jag lärt mig idag (igen).