Häromdagen längtade jag efter att i brevlådan finna senaste numret av tidskriften Komma. Och minsann, där låg det! På försättsbladet står följande mening: ”När vi förstod hur han tänkte var det inte lika intressant.”
Så träffande! Strävan i livet är att söka förstå det obegripliga. Om allt gick att förstå, vad vore livet då? Nej, det är där någonstans mellan längtan att förstå och dragningskraften i att inte göra det, som livet utspelar sig. Det obegripliga för oss vidare. Om det tog slut skulle vi stanna. Om vi förstod en annan människa – om vi förstod oss själva – fullt ut skulle attraktionen upphöra.
Att söka förståelsen och veta att den inte finns, det är livets grundförutsättning. Att inte förstå är tillit. Att söka förståelsen och finns den i det obegripliga, det är att tro på Gud.
26 januari 2009
Obegripligt
Etiketter:
förståelse,
Gud,
liv,
tro
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar