Samtidigt

Ibland händer de saker samtidigt och just detta att de sker samtidigt eller i tät följd gör att det blir så märkligt. Jag läser, det är psykologiska människoöden som utspelar sig på sidorna framför mig. Jag känner igen mig, värjer mig, känner inte igen mig, uppmuntras, nedslås, allt på en och samma gång.

Så kommer det ett mejl från en människa jag inte haft kontakt med på hur länge som helst, men som jag av någon anledning tänkt en del på den senaste tiden. Det är en människa som så väl passar i delar av de där böckerna jag läser. De belyser liksom varandra – och därtill min kunskap och okunskap.

Det tycks alltså vara ett slags tematisk indelning av mitt liv just nu. Och det passar mig alldeles utmärkt. En sak i taget, både här och där.