I väntan på

Har pratat med allmänheten idag. Situationen var den att jag stod lutad mot en husvägg och inväntade mitt fikasällskap. Då kom en liten man förbi, stannade och pratade en stund, berömde det fina vädret, berättade om konserten med middag som han skulle på och sedan gick han vidare.

Sådant där är ju väldigt trevligt. Och så rätt han gjorde, mannen som inledde vårt samtal. Det var ju inte så att jag inte hade något för mig, tvärtom jag var fullt sysselsatt. Men det som sysselsatte mig var väntan och med väntan är det så finurligt ordnat att man med fördel kan göra något samtidigt som man väntar. Till exempel föra samtal med allmänheten.

Att vänta går ju egentligen av sig själv. I och med att tiden går, kommer det man väntar på närmare. Helt utan att man gör något. Så mycket i livet består av väntan, kort eller lång. Men egentligen är det inte att vänta som är svårt utan det där vad man gör medan man väntar. Det där som den lille mannen hjälpte mig med idag.