Vardaglig enkelhet

Be är ju något man med fördel kan göra en bestämd tid, på en bestämd plats, på ett bestämt sätt. Inte för att bönen blir bättre då eller att Gud hellre svarar på den bönen än på någon annan. Utan helt enkelt för att det hjälper oss virrhjärnor att ha lite struktur, lite ordning och reda, lite rutin.

Men utöver detta kan man naturligtvis be var som helst, när som helst och hur som helst. Själv har jag idag slutit mina ögon och bett en bön framför en av Postens gula lådor. Det var ett brev som jag sedan postade som jag ville skicka med dessa böner om att hitta Guds väg.

Jag blir glad när jag upptäcker mig själv i sådana situationer. Glad för att jag spontant tydligen kan få för mig att göra en så bra sak. Inte för att det är en bättre bön eller att jag är en så bra bedjare. Utan för att det är så bra för mig, för min ödmjukhet och min riktning i livet. Det är nämligen så mycket, så oändligt mycket, jag behöver öva på.