Så förtjusande!

Vi visar ofta sådan stor förtjusning över det extraordinära. Som vore det så speciellt. Och det kanske det är. Men än mer speciellt är väl ändå det ordinarie. Att allt det där vanliga, tråkiga, vardagliga, som inte är något särskilt, faktiskt fungerar. Att solen går upp varje morgon, att vi vaknar, att benen bär, att dagen går. Det är speciellt. Den vanliga vardagliga specialiteten. Verkligen något att förtjusas över.