Olikheters likhet

Orden egendom och egendomlig är besynnerligt lika varandra.

Egendom, som synonym till ägodel, tillhörighet, förmögenhet, gård, mark, gods, och så vidare. Och egendomlig med sina synonymer: märklig, underlig, konstig, ovanlig.

Det här är ingen etymologisk redogörelse, för självklart har ord som egendom och egendomlighet ett gemensamt ursprung. Men så som vi använder dem idag är det lite svårt att se det. För inte är det så att den som besitter egendom också är egendomlig.

Men lite roligt blir det att två ord som är så lika varandra ändå skickar ut så olika signaler.

Egendom vill vi gärna ha. Äga, besitta, inneha, det är sådant vi strävar efter. Gods, gårdar, hus, pengar, ägodelar står högt i kurs hos många. Egendomlig, däremot, vill väl få vara. Och det normala, i betydelsen vanligaste, det är att vilja ha mer, att lägga mer till sitt ägande, till sin park av materialismens uttryck. Det är inte egendomligt. Det egendomliga är att avstå från ägande, från innehav, från avkastning, från mätbara tillgångar.

Att inte ha egendom är egendomligt. Att vara egendomlig är att avvika, att inte vara normal, att inte följa trenden. Att välja det ovanliga före det vanliga är att föredra det egendomliga före egendomen.

Om man nu kan välja.