2-åring

Den här bloggen firar idag sin tvåårsdag. Det får mig som bloggskrivare att fundera över bloggen. Över dess framtid, men framförallt över dess varför.

Vem jag skriver för vet jag inte, förmodligen skriver jag bara för att skriva. Och för att ha lite omsättning på tankarna. Räcker det som avsikt att inte riktigt ha någon? Jag vet inte och kanske spelar det ingen roll.

Läsare är de viktiga? Jag har ju inte så bra koll på dem. Vet att de finns och genom enstaka kommentarer kan jag också veta vem de är. Men egentligen vet jag inte om det är så viktigt att vara läst. Som självändamål alltså. Däremot kan jag uppskatta dialogen – den är sällsynt men uppskattad. Och så kan jag uppskatta det som jag i det närmaste inte vet någonting om, nämligen om det jag skriver, det som är mina futtiga tankar och taffliga försök, någon gång skulle betyda något för någon annan.