Varje vår infaller påsken. Det händer att den som är kristen firar påsk med mer än mat och godis. Och varför skulle påsken inte firas av den som tror? Påsken är ju hela förutsättningen för både tron och livets möjlighet.
Påsken föregås av en tid av förberedelse. Detta är något som den frikyrkliga kyrkotraditionen sällan uppmärksammar. Förberedelsetiden består av fyrtio dagars fasta.
Nu är semlorna legio i konditorier och till det dagliga fikat. Dessa bakverk påminner om påskens förberedelsetid. Från början var semlan nämligen det man åt för att ladda ordentligt inför den långa fastan innan påsk. Av detta har vi fettisdagen, som i år infaller den 16 februari.
På onsdagen efter fettisdagen börjar fastan. Då är det askonsdag och fyrtio dagar till påsk.
Fasta kan man göra på olika sätt. Att avstå från mat ät väl det mest kända. Och även det som vi kanske oftast värjer oss för. Man kan fasta genom att avstå från vissa inköp, från media eller något annat. Man kan också fasta genom att lägga till något, till exempel en meditativ skogspromenad varje vecka eller något sådant.
Fastans uppgift är att fokusera och koncentrera sinnena. Då bekymren om det som annars upptar oss skalas av förändras möjligheterna.
Att avstå från mat helt eller delvis ska inte underskattas som fasta, även om det är väldigt svårt för de flesta av oss. Och kanske är det just därför en så bra utmaning, det är en verklig uppoffring av vårt överflöd. Men man kan också fasta på andra sätt.
Fasta – på något sätt – kan vara ett utmärkt sätt att hjälpa sig själv att se påsken och dess budskap. En högtid som annars så lätt försvinner kan blir synlig och tron kan få möjlighet att finna sitt rätta fäste. Gud blir större och nåden viktigare då vi hejdar oss något och låter verkligheten träda fram för oss.
I år är det fettisdag den 16 februari och det betyder att fastan börjar onsdagen den 17 februari.
Redan nu kan det vara lämpligt att börja fundera på hur man vill ha det med fasteperioden. Om den ska uppmärksammas över huvudtaget och i så fall hur. Avstå från godis, facebook, kvällsmackan, bio eller något annat. Att istället söka andakt eller besöka kyrkan. Det är exempel på vad man kan göra. Naturligtvis ska man välja något som är realistiskt. Dels något som faktiskt innebär något mått att uppoffring och dels något som är möjligt att fullfölja.
Fasta är inte i första hand ett förbud utan en möjlighet att frigöra tid och kraft till annat än det vanliga. Sådant är alltid välgörande för människan, föder eftertänksamhet och därmed nya möjligheter.
Lycka till med förberedandet inför fastan, som förbereder oss på påsken! Själv ska jag fundera på hur jag ska hantera det hela. Viljan finns, den ska bara konkretiseras. Och så genomföras förstås, det svåraste av allt.
28 januari 2010
Inför påsken
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
hi,hi ja hon är nog lik både farmor o mormor min lilla gumma.
spännande de där me fasta...har faktiskt inte ens tänkt på de här...ibland undrar jag vad jag tänker på eg...ler.
kramiskramis
Skicka en kommentar