Döden är inte slutet

Häromdagen skrev jag om den svåra frågan om livets gränser och påpekade vikten av att frågorna ställs, att samtalet förs. Idag är prästen och jesuitpatern Erwin Bischofberger intervjuad i Dagen kring just dessa frågor. I artikeln får vi en kristens syn på livet och döden. Att Bischofberger dessutom är professor i etik ger ytterligare tyngd åt hans reflektioner.

Som kristna vill vi (och ska vi) värna livet. Problemet är att det är lätt att tro att detta alltid betyder att det mest kristna är att hålla liv i folk så långt det är möjligt. Men det verkligt kristna förhållningssättet är snarare att respektera livets gränser, att det finns ett slut för livet här på jorden.

Att stå upp för en sund syn på livets gränser är viktigt. Det styrker människovärdet, som också – faktiskt – innefattar rätten att få en värdig död då den dagen kommer. Det hjälper oss dessutom att lyfta blicken och se det som är långt mycket större än vår livstid här på jorden. Det finns ett hopp bortom döden för den som tror. Det är inget att rädas, inget att fly ifrån då döden närmar sig, utan något att flytta till då livet rinner ut.

Döden är inte slutet utan gränsen då hoppet övergår i verklighet.